Längtan..
Söndag igen. Tiden passerar snabbt förbi. En vecka kvar av februari sedan är det redan mars månad vilket för mig betyder besök. Den 21 mars kommer min kära mor och Janne till åre och vi far hem med dem till Stockholm den 25 mars. Stannar några dagar för att få vara med på Andreas kalas. Han har gått och blivit gubbe :). Ett kalas jag inte vill missa. 4 april kommer hela familjen Fjäll på besök och det finns inga ord som kan beskriva min längtan till det mötet. Sist men inte minst kommer mor och far Zettervall på besök den 18 april och som läget ser ut nu har de ett helt hotell för sig själva. Kan man önska sig mer?
Nåja, livet passerar även utan nära och kära. Daniel och jag spenderar mer tid tillsammans än någonsin och vem kunde tro att vi i juni firar två år som kära? Jag är lycklig och tacksam för att Daniel är just min.
I fredags for vi in till Östersund då jag skulle genomgå ett ultraljud av mitt finger som skadades i december. De skulle leta efter glas som kunde ligga kvar och störa läkningen men inget kunde hittas vilket resulterar i att jag får leva med ett defekt ringfinger.
Det blev i alla fall en lyckad dag. Sjukhusbesöket blev kort så vi fick mycket tid över till shopping och lunch. En stor eloge till Daniel som hade ett otroligt tålamod och följde snällt in i provhytt efter provhytt och höll mina kläder. Sista stoppet innan hemfärd blev naturligtvis på ÖB där vi i sedvanlig ordning gick loss på diverse rengöringsmedel, schampoo och en gigantisk pastatallrik till Daniel. Även ett gäng pastapåsar a 5 kronor styck inhandlades.
När Daniel betalat kalaset fick han som bonus två lotter där man kunde vinna allt från plattTV, bilar, mopeder och dylikt. Dessväre ingen vinst men en lärdom som visar skillnader på storstäder och byhålor. När Daniel skrapade lotterna utanför ÖB fick jag syn på en affisch som löd "Pga missbruk har vi satt en 18 års åldersgräns på alla luftrenare". Luftrenare för bönderna vs kokain för det fina folket.
Idag söndag har vi promenerat i stormen. Fikat på ett nytt ställe. Köpt tidningar för 170 kronor och ätit scones på Granen. Nu har sportlovet börjat på allvar och jag har utnyttjat den sista lugna dagen på tre veckor till fullo.
Bli inte ledsna om jag inte hinner skriva så mycket de kommande dagarna men snart börjar en tolvdagars maraton av varm choklad och skrikandes ungar. Ni är alltid i mina tankar.
Love
Nåja, livet passerar även utan nära och kära. Daniel och jag spenderar mer tid tillsammans än någonsin och vem kunde tro att vi i juni firar två år som kära? Jag är lycklig och tacksam för att Daniel är just min.
I fredags for vi in till Östersund då jag skulle genomgå ett ultraljud av mitt finger som skadades i december. De skulle leta efter glas som kunde ligga kvar och störa läkningen men inget kunde hittas vilket resulterar i att jag får leva med ett defekt ringfinger.
Det blev i alla fall en lyckad dag. Sjukhusbesöket blev kort så vi fick mycket tid över till shopping och lunch. En stor eloge till Daniel som hade ett otroligt tålamod och följde snällt in i provhytt efter provhytt och höll mina kläder. Sista stoppet innan hemfärd blev naturligtvis på ÖB där vi i sedvanlig ordning gick loss på diverse rengöringsmedel, schampoo och en gigantisk pastatallrik till Daniel. Även ett gäng pastapåsar a 5 kronor styck inhandlades.
När Daniel betalat kalaset fick han som bonus två lotter där man kunde vinna allt från plattTV, bilar, mopeder och dylikt. Dessväre ingen vinst men en lärdom som visar skillnader på storstäder och byhålor. När Daniel skrapade lotterna utanför ÖB fick jag syn på en affisch som löd "Pga missbruk har vi satt en 18 års åldersgräns på alla luftrenare". Luftrenare för bönderna vs kokain för det fina folket.
Idag söndag har vi promenerat i stormen. Fikat på ett nytt ställe. Köpt tidningar för 170 kronor och ätit scones på Granen. Nu har sportlovet börjat på allvar och jag har utnyttjat den sista lugna dagen på tre veckor till fullo.
Bli inte ledsna om jag inte hinner skriva så mycket de kommande dagarna men snart börjar en tolvdagars maraton av varm choklad och skrikandes ungar. Ni är alltid i mina tankar.
Love
Bomb-drop !
Tar vara på dygnets timmar..
Det är en tidig morgon. Jag har varit på gymmet en timme och ska nu trycka i mig skidåkarfrukost i form av havregrynsgröt med mörk psyllium (hard core), två kokta ägg och kaffe. Solen skiner och det har återigen snöat så mycket att alla skidfantaster skriker av lycka. Mannen i mitt liv är redan i backen vilket inte förvånar mig längre.
Igår bjöds vi på finbesök från huvudstaden. Mor och far Zettervall har köpt katt som idag hämtas från Östersund vilket gjorde att de tog svängen förbi (eller snarare förbi Östersund) till Åre. De anlände runt tre då Daniel och jag svullade i oss av pizzabuffén på bageriet. Till Evas lycka medförde detta en stor varm choklad med vispgrädde.
Efter lunchen tog vi oss hem till vår stuga och Mats och Eva instämde med mig och tyckte den var bedårande. Väl hemma slocknade far och son i sängen medan Eva och jag nöjt tittade på "Förkväll". Halv sju hade vi bokat bord på Twins som bjöd på 250g härlig oxfilé med självvalda tillbehör. Till efterrätt blev det "banana fosters" som är banan stekt i råsocker tillsammans med hemgjord vaniljglass. Lyckan var total!
Det blev en ganska tidig kväll eftersom Mats och Eva skulle åka tillbaka till sitt hotell i Östersund.
Det är alltid lika kul att få besök. Jag ser fram emot en härlig vår med massa besök från nära och kära. Saknaden efter er är stor.
Kramar
Igår bjöds vi på finbesök från huvudstaden. Mor och far Zettervall har köpt katt som idag hämtas från Östersund vilket gjorde att de tog svängen förbi (eller snarare förbi Östersund) till Åre. De anlände runt tre då Daniel och jag svullade i oss av pizzabuffén på bageriet. Till Evas lycka medförde detta en stor varm choklad med vispgrädde.
Efter lunchen tog vi oss hem till vår stuga och Mats och Eva instämde med mig och tyckte den var bedårande. Väl hemma slocknade far och son i sängen medan Eva och jag nöjt tittade på "Förkväll". Halv sju hade vi bokat bord på Twins som bjöd på 250g härlig oxfilé med självvalda tillbehör. Till efterrätt blev det "banana fosters" som är banan stekt i råsocker tillsammans med hemgjord vaniljglass. Lyckan var total!
Det blev en ganska tidig kväll eftersom Mats och Eva skulle åka tillbaka till sitt hotell i Östersund.
Det är alltid lika kul att få besök. Jag ser fram emot en härlig vår med massa besök från nära och kära. Saknaden efter er är stor.
Kramar
Bra värk
Söndag och jag är ledig. Efter fem dagar i sträck, något som är ovanligt inom restaurangbranchen, så har jag fått en ledig dag. Tro mig när jag säger att jag har mycket att göra idag.
Veckan som har gått har varit relativt lugn. Jag har hittat min plats i gymmet och har därmed lagt skidorna på hyllan, denna vecka. Det känns otroligt bra att återigen få träningsvärk. Jag kämpar på på löpbandet och lyfter mina vikter enligt det fina schema jag fått av Daniel som agerar PT (personal trainer).
Snön fortsätter falla och backarna börjar ordna upp sig. Tre dagar har jag ändå hunnit ut och det med ett stort leende på läpparna. Solen lyser dock med sin frånvaro men februari är väl å andra sidan inte känd som en solljusets månad?
Idag är det som sagt söndag vilket innebär sconesbuffé och sedan den omtalade "hunkan", öl och god mat för 100 SEK. Detta till alla fattiga säsongares glädje. Jag kommer naturligtvis vara på plats men idag som åskådare. Innan jag har gjort mig förtjänt av alla dessa godsaker så ska jag nu ta en promenad till gymmet.
Jag hoppas att nästa vecka bjuder på mer händelser så att jag kan bifoga bilder och skriva om allt roligt som händer i byn :)
Håll till godo så länge.
Love
Veckan som har gått har varit relativt lugn. Jag har hittat min plats i gymmet och har därmed lagt skidorna på hyllan, denna vecka. Det känns otroligt bra att återigen få träningsvärk. Jag kämpar på på löpbandet och lyfter mina vikter enligt det fina schema jag fått av Daniel som agerar PT (personal trainer).
Snön fortsätter falla och backarna börjar ordna upp sig. Tre dagar har jag ändå hunnit ut och det med ett stort leende på läpparna. Solen lyser dock med sin frånvaro men februari är väl å andra sidan inte känd som en solljusets månad?
Idag är det som sagt söndag vilket innebär sconesbuffé och sedan den omtalade "hunkan", öl och god mat för 100 SEK. Detta till alla fattiga säsongares glädje. Jag kommer naturligtvis vara på plats men idag som åskådare. Innan jag har gjort mig förtjänt av alla dessa godsaker så ska jag nu ta en promenad till gymmet.
Jag hoppas att nästa vecka bjuder på mer händelser så att jag kan bifoga bilder och skriva om allt roligt som händer i byn :)
Håll till godo så länge.
Love
Trött
Klockan är halv tre och jag har fortfarande inte stigit ur min pyjamas. Solen lyser men inte ens den lockar mig till att ta en promenad i ett vintervackert Åre.
Tog på mig ett extrapass på jobbet igår som jag trodde skulle leda till en skön söndag med scones och "hunkan". Men ack så fel jag hade!
Helgen har varit fartfylld. Konferansergrupp efter konferansgrupp har checkat in på hotellet i helgen vilket har givit oss en hel del jobb. Vi har serverat mat och alkohol i ett rasande tempo vilket ledde till vilda disskusioner om alkohollagar och ansvar. Aldrig kunde jag tro att vuxna människor kunde bete sig så illa.
Hur som så blev det en sen natt i lördag och jag var inte så pigg på att gå upp när klockan ringde halv nio på söndagsmorgonen. Ögonen var tunga som bly och kroppen sa bestämt ifrån. Tyvärr var det inte själ nog för att ringa till jobbet och säga att jag stannar kvar i sängen idag.
Jag tog mig sakta upp ur sängen och satte på mig ett glatt humör och ett leende. Bilen fick färda mig till jobbet denna kalla morgon.
10.30 kom jag fram till Granen och stämplade ut 01.00. Ja kära läsare, ge mig lite sympati.
Därav denna sega måndag. Jag är ledig och tänker unna mig en slapp dag.
Daniel kom precis hem från backen. Han har klotat (ramlat) i backen och återigen landat på armbågen som nu liknar en melon. Dax att pyssla om en sårad själ.
Puss och kram
Efter 14 timmars hårt arbete fanns det inte mycket färg kvar i mitt ansikte
Jag var värd många glas champagne denna söndag men ett fick räcka
Tog på mig ett extrapass på jobbet igår som jag trodde skulle leda till en skön söndag med scones och "hunkan". Men ack så fel jag hade!
Helgen har varit fartfylld. Konferansergrupp efter konferansgrupp har checkat in på hotellet i helgen vilket har givit oss en hel del jobb. Vi har serverat mat och alkohol i ett rasande tempo vilket ledde till vilda disskusioner om alkohollagar och ansvar. Aldrig kunde jag tro att vuxna människor kunde bete sig så illa.
Hur som så blev det en sen natt i lördag och jag var inte så pigg på att gå upp när klockan ringde halv nio på söndagsmorgonen. Ögonen var tunga som bly och kroppen sa bestämt ifrån. Tyvärr var det inte själ nog för att ringa till jobbet och säga att jag stannar kvar i sängen idag.
Jag tog mig sakta upp ur sängen och satte på mig ett glatt humör och ett leende. Bilen fick färda mig till jobbet denna kalla morgon.
10.30 kom jag fram till Granen och stämplade ut 01.00. Ja kära läsare, ge mig lite sympati.
Därav denna sega måndag. Jag är ledig och tänker unna mig en slapp dag.
Daniel kom precis hem från backen. Han har klotat (ramlat) i backen och återigen landat på armbågen som nu liknar en melon. Dax att pyssla om en sårad själ.
Puss och kram
Efter 14 timmars hårt arbete fanns det inte mycket färg kvar i mitt ansikte
Jag var värd många glas champagne denna söndag men ett fick räcka
